25 jun Veckan hälsopromotion: Vad som egentligen händer när du dricker alkohol

Förhoppningsvis har de flesta hämtat sig från midsommarafton, och med känslan kvar från dagen efter brukar många i alla fall kunna hålla sig nån vecka tills nästa gång det är dags för alkohol. Med sommaren kommer dock solen – något så härligt som tyvärr också kan bli negativt med tanke på hur starkt vi förknippar alkohol med solen. En kall öl, ett frostigt glas rosé, en cocktail med massa is…

Ja, på sommaren får faktiskt väldigt många utav oss vad som räknas som ett riskabelt alkoholbeteende. Inte enligt oss själva såklart, men faktum är att många svenskors sommarkonsumtion kan räknas som riskbruk.

De svenska rekommendationerna för alkohol är följande: Inte mer än 10 gram per dag för kvinnor och 20 gram per dag för män, vilket är ungefär 1 glas vin, 1 33 cl starköl, och alltså 2 glas eller 2 enheter för män. Riskbruk räknas det om man som man dricker mer än 14 glas per vecka, och som kvinna mer än 9 glas per vecka. Men även att dricka mycket på samma gång; mer än 4 glas per man eller 3 glas per kvinna vid samma tillfälle räknas som riskbruk – samma mängd som klassas som berusningsdrickande.

3 av följande 6 kriterier skall ha uppfyllts det senaste året för att det ska klassas som alkoholberoende:

1. Starkt behov, ”sug” eller tvång att dricka alkohol
2. Svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen
3. Toleransökning
4. Abstinenssymtom
5. Tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol
6. Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador.

Men även om vi inte dricker så pass mycket att vi passerar gränsvärdena eller utvecklar ett alkoholberoende, så kan det kanske ändå vara smart att se över mängden. Dels för att alkohol är väldigt energitätt, d.v.s. rent krasst, innehåller mycket kalorier.

När levern förbränner alkohol bildas ett ämne som heter acetaldehyd. Detta omvandlas sedan till acetat – vilket är det ämne som ger energi. Acetat ger 7 kcal/g (jämför med kolhydrater och protein som ger 4 kcal/g eller fett som ger 9 kcal/g). Alltså har alkohol ganska hög energitäthet! Dessutom dricker vi ju inte ren etanol. Själva drycken, som öl eller vin, brukar i sig vara ganska energität (vin innehåller ju druvor, öl innehåller vete o.s.v.).

Kaloriinnehåll på några vanliga alkoholhaltiga drycker:

• 1 lättöl (33 cl) eller 1 glas vin = ca 100 kcal
• ½ flaska vin = ca 250 kcal (skiljer sig lite mellan vinsorter men inte mycket)
• Öl 3,5 % 33 cl: ca 125 kcal
• Öl 5,6 % 33 cl: ca 155 kcal
• Gin/vodka 6 cl: ca 122 kcal

Det blir helt enkelt som att vi äter lite större portioner mat när vi lägger till alkohol.

Men jag vill också prata om vad som händer i kroppen när vi dricker alkohol, något som kanske kan få oss att i alla fall tänka efter lite innan vi slentrian-mässigt svarar ja till den där ölen. Vår kropp påverkas ju av alkohol även om vi dricker mindre än vad som räknas som riskbruk – så fort vi får alkohol in i blodet börjar det hända grejer.

Vi förbränner ca 0,1 g alkohol per kg kroppsvikt i timmen. Så för att ge ett exempel: en person på 60 kg förbränner ca 6 g alkohol/timme. Att dricka 8 cl sprit (2 drinkar) +½ flaska vin tar då ca 22,5 timmar att förbränna (tills alkoholen är helt ute ur blodet). Alkoholen stannar alltså kvar en stund i kroppen, vilket vi ju ofta känner av genom den härliga bakfyllan!

Den osköna ”bakiskänslan” kommer främst av uttorkning (etanol stoppar ett ADH-liknande hormon, vilket gör alkoholen urindrivande). När vi är uttorkade så försämras vår prestation, framförallt vår förmåga att fatta beslut, koordination, balans m.m. Därför är träning dagen efter alkohol inte den smartaste idén just p.g.a. den ökade skaderisken. Vill du ändå göra något fysiskt och mår okej – håll dig till konditionsträning eller lättare vikter/maskiner som inte kräver lika mycket precision (i jämförelse med en helkroppsövning som t.ex. marklyft). Crossfit, andra olympiska lyft eller lagsporter med mycket intryck och beslutsfattande = alltså inte det smartaste!

Frågan är dock om träningen dagen efter ger så mycket – alkoholen försämrar nämligen resultaten av styrketräning genom att nivåerna av testosteron och tillväxthormon sänks, alltså sämre förmåga att bygga muskler. Detta gäller ju även om vi dricker alkohol samma dag som vi tränat – så ju längre ifrån träningen vi dricker alkohol, desto bättre. Jag brukar själv märka av att jag har mycket sämre återhämtning och får mer träningsvärk om jag tränar och sedan dricker alkohol på kvällen.

Men förutom vätskebristen så är det ju också den här acetaldehyden, restprodukten som bildades vid förbränningen av alkohol, som får oss att må dåligt. Acetaldehyden är giftig och är den som ger oss sjukdomskänsla (d.v.s. baksmälla dagen efter). Den kan ge bl.a. rodnad, pulshöjning, hjärtklappning, illamående och ångest. Just det sistnämnda har varit det som gör att jag nu för tiden försöker att dricka lite mindre på fester och liknande – jag blir i 9 fall av 10 otroligt nedstämd dagen efter, en ganska jobbig känsla som kan hålla i sig i några dagar. Jag som annars brukar ha mycket energi och vara rätt nöjd med livet kan känna mig superledsen, få dåligt självförtroende, känna mig superful, misslyckad och ifrågasätta allt jag gör. Det hjälper såklart att vara beredd på detta, men ju mer sällan jag kan känna så – desto bättre!

Det är också svårt att komma ifrån det faktum att alkohol orsakar så mycket skada i samhället och så många krossade familjeöden, relationer o.s.v. Alkohol beräknas ligga bakom 35 % av männens och 26 % av kvinnornas olyckor, skador och våld. Min egen pappa (som dog när jag var 13 år) var alkoholist, vilket gjorde att jag inte hade någon kontakt med honom under hans sista år. Detta har nog helt säkert påverkat min egen syn på alkohol – även om jag precis som andra druckit, och dricker alkohol ibland, så har jag alltid aktat mig för att känna mig sugen på alkohol och inte velat dricka flera dagar i rad.

Hälsomässigt så vet vi ju dessutom att alkohol är en riskfaktor för många sjukdomar – det ökar risken för högt blodtryck och även för en del cancerformer (mag-och tarm, lever, mun, svalg, strup, och bröstcancer). Vid långvarigt hög alkoholkonsumtion kan du dessutom få Tiaminbrist (vitamin B1), vilket kan ge svåra skador på nervsystem och hjärta.

En sista grej med alkohol som för mig personligen gör att jag gärna inte dricker det alltför ofta är histaminet. Jag själv är histaminintolerant, vilket för mig betyder att jag reagerar (med allergiliknande symtom som kliande, trötthet, rodnader, huvudvärk m.m.) när jag äter/dricker saker med för mycket histamin eftersom jag har nedsatt förmåga att bryta ned histaminet. Alkohol är nästan det värsta av allt för en person med histaminintolerans eftersom det både innehåller histamin och frisätter histamin i kroppen, så ännu en anledning att vara medveten om mängden! Rödvin är den största boven (därför är jag rätt glad att jag aldrig lärde mig att gilla det…) medan sprit som vodka och gin innehåller minst histamin, så de gånger jag dricker alkohol är det ofta cocktails jag brukar köra på. På årets midsommarfest blandade jag ut med äppelcidervinäger, pressad ingefära, citronsaft, kolsyrat vatten och jordgubbar – för att försöka väga upp alkoholens negativa effekter!

Även om du inte är histaminintolerant så kanske du råkar vara pollenallergiker? Om du är allergisk och du kommer i kontakt med pollen (vilket man ju gör rätt ofta på sommaren) så frisätter kroppen mer histamin i kroppen, där överskottet av histamin är det som orsakar allergiska reaktioner. Just därför kan allergitabletter i form av antihistamin hjälpa, men tänk bara på att kombon av antihistamin och alkohol kan göra dig dubbelt trött och dåsig då båda verkar lugnande. Så upplever du mycket pollenbesvär – ta det lite lugnt med alkoholen i sommar!

Så efter den här lilla alkoholföreläsningen vill jag bara säga att JAG FATTAR att man på sommaren kanske dricker lite mer alkohol, jag gör också det! Och det kanske är helt okej så länge man är lite OBS på mängder och på vad man utvecklar för vanor. Men ni kan i alla fall kan tänka efter innan ni av ren vana dricker öl till maten eller tackar ja till ett glas vin till, och som sagt – ta alltid medvetna beslut!

Kom också ihåg att det idag finns bättre och bättre utbud av alkoholfritt – kanske kan du i alla fall testa! Kombucha har blivit min partyräddare – det har fått mig att kunna dricka alkoholfritt på tillställningar jag annars valt alkohol på, eller att iaf kunna byta ut en del av alkoholen mot kombucha.

Som med alla andra viktiga ämnen har vi på Hälsohormoner såklart spelat in ett avsnitt om detta – lyssna på avsnitt 41 för mer info om alkohol, där vi går än mer djupare in på vårt eget och det svenska förhållandet till alkohol, fler fysiologiska effekter och massa härliga alkoholfria alternativ!